Fest

november 14, 2013 - Leave a Response

För er som kommit hit och letar efter information om festen, skriv in adressen så som den står på framsidan av inbjudan och inte baksidan så löser det sig

bloggat på kristen underjord

februari 5, 2013 - Leave a Response

jag har bloggat på kristen underjord, http://kristenunderjord.wordpress.com/2013/02/05/kommunitetsliv-och-sammankomst-2013/

erfarenheter av Oikos 1: Det är svårt att vara överlåten.

november 17, 2012 - Ett svar

Kommuniteten jag är en del av är inne på sitt 4de år. Jag tänkte i några poster framöver dela lite tankar jag går och funderar på efter dessa tre och ett halvåren vi har levt tillsammans i Hammarkullen och lite andra tankar och erfarenheter av kommunitets liv.

Ett liv i överlåten gemenskap till varandra är en utmaning mot rådande system och makter som drar i oss och utmanar oss att vara autonoma individer. Jag längtar efter ett liv i överlåten gemenskap kring Jesus väg. Men att göra de stora förändringar som krävs för att stå emot Mammon, egoistisk individualism och ett mobilt liv är fortfarande svårt. Oikos hjälper mig med att öva mig i att vara överlåten till människor jag inte valt och en plats jag inte alltid trivs på. Jag har fått öva mig genom att säga nej till andra gemenskapsbygganden, till jobb som krockar med mina åtaganden i Oikos och genom att se till att lösa konflikter med medlemmar. Men jag känner fortfarande att jag (och vi?) behöver inse att ett liv i stabil gemenskap fortfarande är en vision mer än en verklighet.
Jag vill vara autonom eller överlåten till en gemenskap som tycker som mig. Jag vill ha en gemenskap som fungerar utan regler, åtaganden och löften. Jag vill inte va överlåten till människor som inte tycker som mig, och jag vill inte känna att jag faktiskt måste göra nått jag inte känner för även om gemenskapslivet mår bättre av det. Vill ha gemenskap utan pris, överlåtelse utan att säga nej till annat. Och mina vänner, detta är en omöjlighet. Vi människor är begränsade i vårt väsen, vi är avgränsade i tid, rum och energi. Vi kan antingen göra aktiva val och ta ansvar för hur mitt liv avgränsas eller låta andra makter avgöra åt mig. Oikos har några riktningar vi vill röra oss mot, och dessa kräver att jag avstår andra riktningar eftersom jag är begränsad och inte kan göra allt. Jag har genom att säga ja till Oikos sagt nej till andra gemenskaper som mina primära gemenskaper. Inte för att andra riktningar eller andra gemenskaper skulle vara sämre eller oviktiga, men för att jag som människa är begränsad. Det tillhör livet att ett ja till något är ett nej till något annat.  Detta är den stora utmaningen för våra nya kommuniteter i sverige tror jag, hur blir vi stabila på våra platser, hur lär vi oss säga nej till saker vi OCKSÅ vill. Som OCKSÅ är bra? Vad säger jag nej till när jag säger ja till just denna gemenskaps liv?

 

 

 

Att läsa bibeln 13 – ”att förbli i ordet”/lectio devina för gemenskaper

juni 12, 2012 - Leave a Response

Inför mässan idag har jag letar runt lite och försökt utforma en ordning för att läsa, reflektera, och lyssna in en text i grupp. jag fann en tradition inom anabaptistiska grupper som påminner mycket om den mer monastiska traditionen av lectio devina. Jag skrev ihop en ordning som jag publicerar här. Ni får gärna komma med förslag på förbättringar och så, jag är inte så säker på att ordningen är helt funktionell ännu. Ramarna är väll nånstans att det både skall funka under en halvtimma på en mässa som om man skulle vilja ha en längre stunds reflektion.

Förbli i ordet

Pacifistens ständiga fråga och ett svar

juni 11, 2012 - Leave a Response

– En beväpnad man anfaller din familj? vad gör du?

– har jag en rymdraket?

 

att läsa bibeln 12,5

april 17, 2012 - Leave a Response

Ingen man tror någonsin att bibeln menar vad den säger, istället är han övertygad om att den säger vad han menar!

/George Bernard Shaw

att läsa bibeln 12: det var en gång, eller att läsa bibeln narrativt

mars 7, 2012 - 3 svar

Att läsa bibeln narrativt, alltså som en stor övergripande berättelse där alla andra delar som inte är ”berättande” i sin form (brev, poesi, apokalyptik etc.) får sin roll i den större berättelsen. Men hur läser vi då de stycken som är narrativa bra? (detta inlägg är inspirerad av en artikell av Dennis Bratcher som heter Guidelines for interpreting Biblical narratives)

några råd

  1. Större delen av bibeln försöker inte kopiera yttre verkligheten, alltså som ett foto eller video film eller en strikt historieskrivning, snarare försöker texterna ta den yttre verkligheten och förvandla läsningen av den, för att se den ur ett annat perspektiv. De berättande delarna av bibeln vill inte först och främst förmedla en stycke historisk information utan bjuda in läsaren till en respons, till att bli indragen i berättelsen, med aktör.
  2. När vi läser en berättande text bör vi kolla in A: Setting (var utspelar sig berättelsen? När utspelar sig berättelsen) B: Karaktärer (Vilka är i centrum av berättelsen, vilka finns runtom, är Gud någon av karraktärerna?), C: Plot/Handling (vad händer? Hur händer det? finns det några detaljer i texten för hur författaren vill att vi skall läsa/tolka berättelsen?)
  3. Kontext. I vilken tid skrivs berättelsen ner? Vilken miljö? Kultur (både övergripande och lokal?)
  4. Vad händer innan i berättelsen, vad händer efter?
  5. Vilken roll spelar berättelsen i sitt litterära och kanoniska sammanhang?
  6. Det är viktigt att förstå att en berättelse inte svarar på alla frågor vi kanske ställer till den.
  7. Var försiktig med att läsa in något mer än vad berättelsen faktiskt handlar om om det inte finns tydliga ledtrådar (utifrån punkterna ovan) att så skall göras.
  8. Inte alla berättelser är ”föredömen” alltså positiva texter, det kan också vara en berättelse som vi inte skall gilla, eller väcka förvåning, avsky, eller liknande.
  9. Inte försöka göra om berättelsen till systematisk teologi Alltså: ”Texten säger egentligen detta…” däremot kan en berättelse ge oss inspiration och vägledning i vår teologi.

Hauerwas om 9/11.

september 11, 2011 - 2 svar

I en längre artikel på Religion and Ethics skriver en av mina favorit teologer en reflektion om 10 år sen 11 september. Här följer lite utdrag ur den texten för er som inte orkar läsa hela.

So I am not asking Christians to work to create a world free of war. The world has already been saved from war. The question is how Christians can and should live in a world of war as a people who believe that war has been abolished….

My claim that Christians are called to live nonviolently not because we think nonviolence is a strategy to rid the world of war, but rather because as faithful followers of Christ in a world of war we cannot imagine not living nonviolently,…

That Christians believe we are what the world can be means we can act in the hope that the world can and will positively respond to a witness of peace. That witness begins with Christians refusing to kill one another in the name of lesser loyalties and goods.
Such a refusal creates the necessity for Christians to imagine what it might mean to live in a world in which war has been abolished. That is no easy task given the way war shapes our habits of speech, the fundamental explanatory accounts of the way things are, and the way we see the world….

John Howard Yoder observes that to imagine a world in which war has been abolished requires that we live in a community that celebrates and shares a language that helps us see an alternative world….

But in the cross of Christ, the Father has forever ended our attempts to sacrifices to satisfy God. We (that is, we Christians) have now been incorporated into Christ’s sacrifice for the world so that the world no longer needs to make sacrifices for tribe or state, or even humanity….

This is why, if Christians leave the Eucharistic table ready to kill one another, we not only eat and drink judgment on ourselves, but we rob the world of the witness necessary for the world to know there is an alternative to the sacrifices of war.

//http://www.abc.net.au/religion/articles/2011/09/09/3314244.htm

Oikos tränar kyrkoåret: Friheten i Kristus

september 10, 2011 - Leave a Response

På Oikos mässorna har vi i höst börjat med ett nytt projekt, som en del i att komma ifrån att vi bara lever i våra huvuden, så erbjuder vi varje vecka en liten övning eller träning utifrån någon aspekt av kyrkoåret eller texterna vi läser, som vi veckan efter skall redovisa erfarenheterna av. Även våra misslyckanden får plats där. Denna veckan kommer övningen kretsa kring att finna en frihet i Kristus så som den definieras av texterna denna söndag.

 

 

Friheten i Kristus
2 Mos 23:10-12
Gal 4:31-5:6
Mark 2:23-28
Ps 145:13b-18
Liturgisk färg: Grön

Träningen (som finns här: friheten i kristus)går denna veckan ut på att faktiskt fira shabbat. Alltså upptäcka att Gud ger oss den tid vi behöver för att avskilja en dag i veckan bara för vila och rekreation. Här skickar jag med en enkel shabbats måltidsordning, den är baserad på hur de flesta judar brukar fira shabbat. Men är alltså en förenklad version av denna.

Enkel shabbatsordning

ger mig in i #fribibel projektet

september 8, 2011 - 2 svar

Det mest spännande bibelprojektet på svenska på länge är på G att ta form, följs hashtagen #fribibel på twitter. Vi behövde en logga, slängde ihop den här, som arbetslogga om inte annat, va tycker ni?

Jag valde att använda mig av helvetica. Läs här om filosofin bakom typsnittet, som jag tycker passar detta projekt som hand i handske. Speciellt med tanke på Helveticas ”allmäna” natur, vi låser inte in den friabibelns logga i en slags smakkultur, utan utgivare och användare är fria att formge sin produkt väldigt fritt, och loggan nedan gör att den passar in i de flesta sammanhang. Min tanke är också att en svartvit grundlogga är bättre då man inte behöver trycka alla saker i färg som man vill sprida, samt att det möjliggör för t.ex. relief eller utskärda bokstäver, där det är svårare med färgtryck. Min grundtanke är med att formgivare får ändra färger på loggan om de skulle vilja det.

De två C:na är för Creative Commons, som jag antar blir licensen vi använder, den möjliggör en gratis och fri spridning av ett verk samtidigt som det skyddar verket från att människor skall förvanska det. Ville ha med detta i loggan för att göra det tydligt redan från start att det är ett öppet och fritt projekt att sprida och en bibel för alla.

Dock har vissa sagt att de inte gillar/tycker det är onödigt med CC där så jag tar fram alternativ,

Några kriterier jag skulle önska för loggan:

– stilren (passar i många olika sammanhang)

– inte påminna om varken folkbibeln eller svenska bibelsällskapets och bibel 2000s loggor.

– enkel (inte kräva till sig för mycket uppmärksamhet, så att formgivare kan använda den som de passar. Alltså vi väljer inte grafisk profil för utgivarna.)

– enligt min smak (hehe, ne men loggor är svårt, jag personligen skulle kanske inte valt en så stilren logga till MIN produkt, men detta är inte min, utan vi får hitta en logga som passar de flesta sammanhang)

  Tog bort CC och la till ett kors istället på denna andra, jag tycker en liten symbol eller liknande efter loggan höjer dess igenkänningsfaktor och också talar mer om att det är en logga och inte bara en text,

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.